{"id":32051,"date":"2022-06-23T08:15:57","date_gmt":"2022-06-23T06:15:57","guid":{"rendered":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/?p=32051"},"modified":"2022-06-23T08:15:57","modified_gmt":"2022-06-23T06:15:57","slug":"den-geologiska-strukturutredningen-for-kaurajarvi-grundvattenomrade-har-blivit-klar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/?p=32051","title":{"rendered":"DEN GEOLOGISKA STRUKTURUTREDNINGEN F\u00d6R KAURAJ\u00c4RVI GRUNDVATTENOMR\u00c5DE HAR BLIVIT KLAR"},"content":{"rendered":"

Den geologiska strukturen av Kauraj\u00e4rvi grundvattenomr\u00e5de i V\u00f6r\u00e5 kommun utreddes i ett projekt finansierad av Geologiska forskningscentralen, NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten och V\u00f6r\u00e5 kommun under \u00e5ren 2021\u20132022.<\/p>\n

Unders\u00f6kningarna bestod av terr\u00e4ngkartering, markradarlodningar, tyngdkraftsm\u00e4tningar och l\u00e4tta samt tunga jordm\u00e5nsborrningar. Noggrannare information om berggrundens position, jordm\u00e5nens skiktstruktur, grundvattnets niv\u00e5 och fl\u00f6desriktningar samt \u00e5sformationens tillkomst har f\u00e5tts genom att modellera resultaten fr\u00e5n dessa unders\u00f6kningar.<\/p>\n

Kauraj\u00e4rvi grundvattenomr\u00e5de f\u00f6rekommer i en nord-sydlig \u00e5sformation som \u00e4r del av det st\u00f6rre Kokkokangas-Kauraj\u00e4rvi-Pensalkangas \u00e5savsnittet. Grundvattenomr\u00e5dets totala areal \u00e4r ca 4,5 km2<\/sup> och arealen f\u00f6r bildningsomr\u00e5det \u00e4r ca 1,6 km2<\/sup>.<\/p>\n

Det sorterade \u00e5smaterialet i hela formationen best\u00e5r vid markytan typiskt av mo och finsand och djupare i jordm\u00e5nen blir den genomsnittliga strukturen mera grushaltig. I den \u00f6stra delen gr\u00e4nsar \u00e5sen till en st\u00e4llvis brant bergssluttning. P\u00e5 den v\u00e4stra sidan vid \u00e5sens randomr\u00e5de t\u00e4cks \u00e5sens sandavlagringar av huvudsakligen silthaltiga finkorniga sediment. Efter att formationen ursprungligen avlagrades har den lyfts upp ur havet p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen vilket har orsakat att \u00e5sens ytligaste sediment har varit utsatta f\u00f6r strandkrafternas inverkan och avlagrats p\u00e5 nytt.<\/p>\n

Berggrundens ytniv\u00e5 varierar mellan -15 – +60 m ovanf\u00f6r havsytan och \u00e4r som h\u00f6gst i omr\u00e5dets \u00f6stra del d\u00e4r den nordsydliga \u00e5sformationen avgr\u00e4nsas n\u00e4stan till sin hela l\u00e4ngd av en bergsluttning. Sluttningen h\u00f6r ihop med spricks\u00e4nkan i berggrunden som str\u00e4cker sig i \u00e5sens riktning, och som \u00e4r som djupast i omr\u00e5dets nordliga del.<\/p>\n

Jordlagret som t\u00e4cker berggrunden \u00e4r 0\u201360 m tjock och vanligast kring 20\u201330 m. Jordm\u00e5nens genomsnittliga sammans\u00e4ttning \u00e4r sandig. Som vanligt finns ett bottenmor\u00e4nlager av varierande tjocklek under det sorterade \u00e5smaterialet. De tjockaste sedimenten har avlagrats i bergs\u00e4nkan i den nordliga delen. Tjockleken p\u00e5 jordm\u00e5nen som \u00e4r m\u00e4ttad p\u00e5 grundvatten \u00e4r i omr\u00e5dets s\u00f6dra del ca 10\u201325 m och i den nordliga delens bergs\u00e4nka som st\u00f6rst ca 50 m.<\/p>\n

Tjockleken p\u00e5 jordm\u00e5nen ovanf\u00f6r grundvattenytan varierar mellan 0\u201311 m. Generellt s\u00e4tt \u00e4r grundvattenniv\u00e5n p\u00e5 hela omr\u00e5det n\u00e4ra markytan och jordlagret som skyddar grundvattnet tunt.<\/p>\n

Ytniv\u00e5n p\u00e5 grundvattnet varierar mellan 38\u201344 m ovanf\u00f6r havsytan. Berggrunden n\u00e5r ovanf\u00f6r grundvattenytan p\u00e5 omr\u00e5dets \u00f6stra sida f\u00f6rutom vid omr\u00e5dets sydligaste del. Grundvattnets huvudsakliga fl\u00f6desriktning \u00e4r fr\u00e5n s\u00f6der till norr och grundvatten utstr\u00f6mmar i Keskistr\u00e4sket.<\/p>\n

I utredningen identifierades \u00e4ven nya hydrogeologiskt s\u00e4tt beaktansv\u00e4rda omr\u00e5den f\u00f6r vattenanskaffning i omr\u00e5dets s\u00f6dra del samt i zonen mellan omr\u00e5dets mellersta del och Keskistr\u00e4sket.<\/p>\n

Rapport \u00f6ver utredningarna finns att laddas fr\u00e5n GTK:s Hakku tj\u00e4nst<\/a> och rapporten samt det \u00f6vriga materialet fr\u00e5n GTK:s L\u00e4hde tj\u00e4nst<\/a>.<\/p>\n

Till\u00e4ggsinformation om utredningarna:<\/strong><\/p>\n

Olli Nurmilaukas, Geologiska forskningscentralen,\u00a0olli.nurmilaukas@gtk.fi<\/p>\n

Krister Dalhem, NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten, krister.dalhem@ntm-centralen.fi<\/p>\n

Kenneth Engstr\u00f6m, V\u00f6r\u00e5 kommun, kenneth.emgstrom@vora.fi<\/p>\n

Artikelfoto p\u00e5 markradarlodningsutrustningen och en grundvattendamm p\u00e5 Kauraj\u00e4rvi grundvattenomr\u00e5de 10.8.2021. Juha Davidila, GTK<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":3,"featured_media":32048,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[15,4],"tags":[],"class_list":["post-32051","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-15","category-ajankohtaista"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32051","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=32051"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32051\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32053,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/32051\/revisions\/32053"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/32048"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=32051"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=32051"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/lahde.gtk.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=32051"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}